Fantastiska dagar

Nu är den äntligen här! Sommaren som vi längtat så länge efter. När det är soligt, vindstilla OCH varmt i vattnet.

Vi var ute på klädesholmen i fredags och idag. Det gäller att ta till vara de här dagarna. Älskar känslan av havet som omsluter mig när jag dyker i ute på Ed. 


Vi har även haft besök av svärmor och så har vi målat om husgrunden (ett varv kvar). Från brunt till ljust :)


Jag planerar också min kommande bok (eller kommande böcker). Gör research och funderar på hur den ska bli så bra som möjligt. 

Vetgirig

En av de bästa sakerna jag vet är att leta upp kurser jag vill plugga. Jag söker i stort sett varje termin, men pluggar sällan något. Men i höst blir det två kurser, en kurs för mitt företagande om affärsredovisning och en för mitt jobb som barnmorska (men framförallt för min egen skull och för alla tjejer och kvinnor jag möter i mitt liv). Unga, sex och internet heter kursen. Mycket om virtuella övergrepp, ungdomar som säljer sex för att tjäna snabba pengar eller som självskadebeteende.

Det är inte speciellt länge sedan som jag hörde talas om tjejer som sålde sex här i Stenungsund. Så ni som tror att ”det händer inte här” så gör det just det. Och det är vår förbannade skyldighet att lära oss så mycket som möjligt så vi kan vara uppmärksamma och kanske rädda åtminstone ett barn. Kanske ditt barn?! Vet du vad ditt barn gör när det är vid datorn?

Egentligen skulle jag vilja forska om massa olika saker, men jag HATAR allt vad vetenskaplig metod heter. Jag fattar fortfarande inte alla statistiska begrepp. Jag har skrivit en kandidatuppsats och en magisteruppsats, det får räcka. Men det fina är att jag kan få lära mig mer och skriva om saker och ting ändå. Reportageböcker är ett alternativ. Jag har egentligen 4 idéer på lager. Vi får se hur många av dem som blir bok.

394113_10150736206179447_58759864446_12361197_674858791_n

Vad är det som gör att vissa människor är nonchalanta?

Parkerade nere på stenungstorg tidigare idag. Som vanligt är det få av de som parkerat påfamiljerutorna som har bilbarnstol eller bälteskudde i bilen. 

Medan vi plockar ut två barn och fäller upp barnvagnen parkerar en kvinna (jag skulle hellre använda ett mindre sofistikerat ord för henne men jag låter bli) utan barn i familjerutan bredvid vår. 

Jag är egentligen född ganska konflikträdd men har med åren fått lite skinn på näsan och sådant här är jag så ohyggligt trött på så jag frågar henne när hon kommer ut:

”Du såg inte att det var en familjeparkering som du ställde dig på?”

”Jo jag såg det”, säger hon och går mot affärerna.

”Och ändå parkerar du där?”

”Ja, jag gjorde det nu”, sa hon och snabbade på stegen.

Jag gjorde det nu? Knappast första gången hon gjorde det. Troligtvis inte heller den sista… Nonchalanta människa! Och jag antar att det är nonchalanta personer som väljer att parkera där och på platser för rörelsehindrade utan att tänka på den de tar platsen från. 

När vi kom tillbaka till parkeringen var det 2 bilar av 4 som inte hade bilbarnstolar i. Alltså 50%. Jag hade en skrikande, trött dotter med mig så hann bara skriva en liten lapp till ena bilen om att de nästa gång kanske kunde parkera någon annanstans. 

Hur svårt ska det va att låta bli parkeringsrutor man inte har rätt till?! Det spelar ingen roll om man ”bara ska göra ett snabbt ärende”. Det är inte giltig anledning att parkera där. 

Poängen med rutorna är att man ska kunna få ut babyskyddet, minska risk för att barnen slår i dörren i bilen bredvid, ha närmre väg till affären så att risken för att ett barn bli påkört minskar.

  
Parkerar du på familjerutorna när du inte har barn i bilen? Rannsaka dig själv och ge fan i det nästa gång! För du vill inte att ett barn ska bli allvarligt skadat för att du inte ”orkade” gå. 

   

Fullt upp

Firade första dagen som icke-sjukskriven med boksignering på Ica Focus i Göteborg. 

  
Efter det var det tjejmiddag på restaurang Familjen. 

  
På lördagen var det samhällets dag på Klädesholmen och även där signerade jag böcker och intervjuades för lokaltidningen.

   
 

Idag har vi varit hos min farfar som fyller 91 år idag. Så gammal och så pigg för sin ålder även om det märks att åren tar ut sin rätt. 

Utöver det så fixar vi med huset. Maken har byggt ett räcke till yttertrappan äntligen. Mäklaren sa tydligen till de som bodde här innan att de skulle ta bort räcket innan försäljning då det var fult o sänkte värdet på huset.. Vi hade dock gärna haft det kvar o bytt ut det i så fall men men.. Det här blev riktigt bra. Vi håller också på och lägger igen en rabatt. Markduk och makadam blir det istället. Så kan man hellre sätta krukor där. 

   
 

Men det märks att jag inte är helt mitt vanliga jag, för orken tryter snabbt. Signeringar är superroliga men de tar också en del energi. Men snart är det dags för fler signeringar. Återkommer med tid och plats. 

Husgrunden

Vi har tänkt att husgrunden ska vara vårt sommarprojekt. I det stora hela ska den bara tvättas och målad om. Men på ett ställe, under uterummet är grunden sprucken och dålig så där behöver vi laga.

Jag gick ut idag för att se hur mycket av putsen som var lös. Jag blev väldigt förvånad när jag fick loss stora block med puts utan avstängning. Så just där har vi en del att göra. Ska försöka få lagat det i veckan för det ska torka 6-8 veckor innan man målar. Så målningen blir när sommaren i stort sett är över.

  

Ingen ”Mother of the year” precis

När vi kom hem från klädesholmen såg jag av en slump att vi hade en hel myrstack i makadamet vid husgrunden. Jag har aldrig sett så många myror bortsett från i skogen. Det kryllade! Jag grävde lite och det kryllade ännu mer och var fullt av myrägg. 

In och hämta radar och sprayade. De flydde upp på husgrunden så jag sprayade där med. Men så tog sprayen slut och jag tog Gabriel med mig för att se om de hade myrr på ica. 

När vi kom dit ville han köra kundkorgen och gick lyckligt runt med den. 

  
Jag gick framför honom och inne i en av gångarna stannade jag upp. Det gjorde inte Gabriel så det blev tvärstopp när han körde in i hälarna på mig. Så när jag vänder mig om har han åkt över kanten på korgen och hänger med magen över kanten och huvudet ner i korgen. Det gjorde nog lite ont och han blev nog framförallt rädd. Så när en tår höll på att rinna över började jag skratta för att det sett så roligt ut. Jag skrattade och skrattade och tåren i Gabriels öga byttes ut till skratt. Fin mamma som skrattar åt sitt barn när han slår sig (men hänger man över en kundkorg så kan det va okej) ;) 

Då var midsommarafton över

För småbarnsföräldrarna. Det har varit en fantastisk dag. God mat, trevligt sällskap, underbart väder och många glada återseenden i parken (och några sålda böcker). 

  
När vi gick till parken och passerade lilla bron spelade några män ”Inbjudan till Bohuslän” i en jazzig version. Flaggspelen vajade i segelbåtarnas mast och det var så idylliskt som det bara kan vara på kusten på sommaren. 

Nu är vi trötta. Får se om barnen ger oss sovmorgon imorgon. 

   

Några goda råd så här på midsommarafton 

Idag är det midsommarafton. En dag med dans, skratt och glädje. Men också fest, fylla och tyvärr våldtäkter. 

Därför tänkte jag ge några goda råd. 

• om någon inte vill ligga med dig, tjata inte. 

• om någon inte vill ligga med dig, tvinga dig inte på den personen.

• om någon inte vill ligga med dig, respektera det. 

Så, om alla följer de här superenkla råden så blir ingen våldtagen idag. Svårare än så är det inte. 
  

För tre år sedan idag

Satt jag på en spårvagn på väg till en dejt och funderade på att vända och åka hem igen. Vid Chalmers hållplats tänkte jag hoppa av och skicka ett sms om akut magsjuka eller migrän eller något annat av de genomskinliga ursäktena man kan använda. 

Jag hade ingen lust att sitta och vara trevlig, fundera över om det var en vettig kille, lära känna någon ny och framförallt behöva öppna upp så att han hade en chans att lära känna mig.

Men jag satt kvar och åkte dit ändå. Vi möttes vid Kopparmärra och gick till fröken Olsson och samtalet flöt på. I fyra timmar tills de stängde. 

Redan vid spårvagnshållplatsen sa han ”Det här var trevligt.” Och så föreslog han att ses igen. Inget spel. Inget ”nu hör jag inte av mig på tre dagar o ser om det blir lite katt och råtta lek”. Raka rör. Mycket bra!

Två dagar senare skulle jag ut och dricka öl med några kompisar från gyn så vi gick till kontiki. Jag skickade iväg ett sms att han kunde komma om han hade lust (med tanken att han såklart inte skulle våga det så jag trodde det var riskfritt). Men han tog det som en utmaning och ett test och kom.

Han har fått vara med om många utmaningar men han har stått kvar genom alla. Han är trygg, stabil och helt underbar! På tre år har vi hunnit med mycket, inflytt i lägenhet, sjukhusvistelser (eller ja, de står jag för), Köpenhamn, förlovning i London, Jordanien, bröllop, två barn, husköp. Det gäller att hinna med så mycket som möjligt ;) 

  
Jag är väldigt tacksam över att jag inte vände där vid Chalmers. Då hade jag gått miste om den bästa maken jag kunde få och den mest fantastiska pappan till mina barn! 

  

1,5 timme egentid

Idag smet jag iväg en stund. Jag hade matat dottern och visste att det dröjer ett tag tills hon ska ammas igen. Så båda barnen var med sin pappa medan jag hämtade ut ett paket, snabbhandlade på ica och handlade en halv trädgård på handelsträdgården. 

Under den tiden hade jag tid att bara vara jag. Mikaela. Inte mamma Mikaela. Jag hade tid att fundera över kommande böcker. 

Och jag kom fram till att det gäller att smida medan järnet är varmt. Så nu smider jag planer för en reportagebok som kommer bli något av det viktigaste jag skrivit. Jag kommer leta förlag redan nu på idéstadiet, för att kunna garantera de som kommer medverka att det i slutänden blir en bok. 

Så småningom kommer ni få veta vad den ska handla om!