Föräldradepression är ett bättre ord

Jag tror att föräldradepression är ett uttryck som bättre står för vad en förlossningsdepression innebär. Enligt Statens folkhälsoinstitut definieras en förlossningsdepression som en depression som debuterar inom ett år efter förlossning. Men är det verkligen förlossningen som borde vara fokuset?
Knappast.

Anledningen till att jag skriver det här inlägget är för att jag, efter vår medverkan i Malou efter tio, överraskades av okunskapen bland många som kände behov av att säga att en man inte kan få en förlossningsdepression för att han inte fött barnet och inte genomgått hormonförändringar. Att människor uppenbart inte har kunskap om orsaker till förlossningsdepression var tydlig, men också att många tror att ”baby blues” (som mest troligt är hormonellt betingad) är samma sak som en förlossningsdepression.

TV4 ändrade efter detta informationstexten under klippen från vår medverkan och har där skrivit ”Pappor kan inte få förlossningsdepression, men de kan bli deprimerade efter att det fått barn.” Så på grund av att de fick lite mothugg av människor som inte har koll så ändrade de texten och bidrog därmed till att okunskap fick vinna.

2011 skrev jag och min kursare Linda om förlossningsdepression när vi läste till barnmorskor. Bifogar ett utdrag från vetenskaplig fakta:
I nuläget är det inte klargjort vad som orsakar att vissa drabbas av förlossningsdepression och andra inte, men vissa sociala och psykologiska faktorer kan ändå ses. Exempel på psykologiska faktorer är traumatiska händelser, tidigare depression och dålig självkänsla. Förekomsten av depression under de första tolv månaderna efter förlossningen har visat sig vara högre bland mödrar med en historia av depression och negativa livshändelser. Bland sociologiska faktorer har bristande stöd från omgivningen, konflikter i parrelationen och ekonomiska svårigheter inneburit en ökad risk för depression. Även hur kvinnan mår fysiskt efter barnets födelse inverkar på risken att utveckla en förlossningsdepression, eller om obstetriska komplikationer tillstött eller om barnet är särskilt temperamentsfullt. Utöver dessa faktorer har studier visat att kvinnor som fått tvillingar eller trillingar har en högre risk att utveckla förlossningsdepression än kvinnor som fött ett barn, däremot kunde inga hormonella faktorer bindas till utvecklandet av en depression efter förlossningen. I stället sågs depressiva symptom i högre grad hos mödrar som var yngre, lågutbildade, ogifta eller hade en lägre ekonomisk standard. Förändrade relationer under graviditeten och tiden efter förlossningen samt att verkligheten inte mötte de förväntningar kvinnan haft innan födseln innebar en ökad risk att drabbas av depression efter barnets födelse.

Med andra ord finns det inget som gör att män inte skulle drabbas.

Angående ”baby blues” eller ”maternity blues”:
mellan 50-80% av de nyförlösta mammorna av en viss känslomässig berg- och dalbana de första dagarna efter förlossningen. De upplever känslor som oro, nedstämdhet och irritabilitet, något som benämns som maternity blues. Orsaken till den känslomässiga, snabbt övergående, omställningen de första dagarna efter förlossningen anses vara hormonellt betingad då östrogennivåerna i kroppen sjunker kraftigt och beror sällan på psykosociala faktorer. Maternity blues anses även vara en utmattningsreaktion efter den påfrestning som en förlossning är samt det faktum att många nyblivna mammor inte sovit speciellt mycket under slutet av graviditeten (FHI, 2003).

det är med andra ord något helt annat.

För de flesta som drabbas av förlossningsdepression uppkommer depressionen inom de tre första månaderna efter förlossningen, men förlossningsdepression innefattar alla former av icke-psykotiska depressiva episoder som uppkommer under det första året efter barnets födelse (FHI, 2003).

Vi använde oss av transitionsteroin i vår uppsats, något som jag tror är en bra teori i sammanhanget.

Begreppet transition kan bäst översättas med ordet ”övergång” i svenskan och innefattar en process mellan två relativt stabila tillstånd. Under sin livstid genomgår en människa många av dessa övergångar som kan delas in i fyra olika kategorier.
* Utvecklingsmässiga övergångar, ex. att bli förälder, att gå från barndom till tonårstiden.
* Situationsanpassade övergångar, ex. flytta från hemmet till ålderdomshem.
* Hälsa-sjukdomsövergångar, ex. att drabbas av sjukdom, men även tillfrisknandet.
* Organisatoriska övergångar, är främst omgivningsförändringar såsom ekonomiska förändringar.
En person kan genomgå flera av de olika övergångarna samtidigt och hur en person tacklar förändringar är beroende av olika faktorer. Några av dessa faktorer är bland annat vilka förväntningar individen har på den nya situation, vilken kunskap hon har om det som komma skall samt hur hon mår fysiskt och psykiskt. Att bli mamma innebär att kvinnan går från en känd, nuvarande verklighet till en ny och okänd verklighet. Detta är en förändring som kräver att hon omstrukturerar sina mål, beteenden och sitt ansvar för att nå en ny föreställning om sig
själv. För att anpassa sig till den nya verkligheten använder individen olika strategier för att samtidigt behålla sin personliga integritet. Några av dessa strategier är att söka kunskap för att kunna bygga upp en ny definition av sig själv samt att professionellt testa sig själv i den nya rollen (Meleis, 2010).

Så summa summarum: Jag anser att föräldradepression är ett bättre ord att använda än förlossningsdepression. Både för mammor och partners. Det skulle öka förståelsen för partnerns situation och förhoppnigsvis minska tröskeln för partnern att söka hjälp.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *